Artikel

Även den mest inbitna renlevnadsmänniska kan drabbas av svåra sjukdomar. Det fick läkaren Lissa Rankin uppleva när hon lämnade Chicagos överviktiga patienter för en integrativmedicinsk mottagning utanför San Fransisco med både vältränade och välnärda patienter – som ändå var sjuka. Pusselbiten som till slut föll på plats var att människans avslappningsrespons är den viktigaste nyckeln till hälsa.

Vid vårdcentralen i Chicagos innerstad träffade Lissa Rankin många överviktiga patienter. De rökte och drack för mycket, de åt dåligt och motionerade inte. Lissa slet hårt, skrev ut mediciner på löpande band och led av att hon inte hann ge dem mer hjälp, men hon hade inga problem med att förstå varför de här människorna var sjuka. Fyrtio patienter om dagen tog ut sin rätt. En sönderstressad Lissa insåg att hon måste ta hand om sig själv också.

Hon bytte jobb och hamnade i vackra och välbärgade Marin County norr om San Francisco där hon började arbeta på en mottagning för integrativ medicin som gav mycket mer tid åt varje enskild patient. Här såg patienterna dessutom helt annorlunda ut. De drack gröna juicer, åt ekologisk mat av bästa kvalitet, tränade dagligen och tog massor av kosttillskott. De borde ha varit de friskaste människorna på jorden, men ändå drogs vissa av dem med svåra kroniska krämpor.

Eftersom den integrativa mottagningen hade tillgång till specialtester som inte tas vid en vanlig vårdcentral kunde Lissa kolla upp sina patienter noggrannare. Hon tog bland annat olika hormonprover, och kunde med hjälp av dem skriva ut bioidentiska preparat som gav en del av patienterna ett helt nytt liv.

Men med en grupp kom hon ingen vart. Det fanns inga biokemiska förklaringar till deras ohälsa

I stället för att tänka ”det är psykosomatiskt” och skriva ut recept på Prosac, började Lissa ställa en annan typ av frågor till de här patienterna. Hon arbetade om sitt långa anamnesformulär och frågade patienterna om deras känslor – hur de trivdes med livet, sina relationer och sig själva. Två av de viktigaste frågorna löd:

Hur vill du egentligen leva ditt liv?
Vad behöver din kropp för att läka?
Patienterna besvarade ofta den andra frågan intuitivt: ”jag måste skilja mig”, ”jag måste prata ut med min pappa” eller ”jag måste börja måla tavlor igen”. En del av dem som hade mod och möjlighet förändrade sina liv – och blev plötsligt friska. Lissa å sin sida förstod ingenting. Hon hade ju inte gjort något – varken skrivit ut mediciner eller behandlat dem på annat sätt.

I samma veva hittade Lissa den medicinska databasen Spontaneous Remission Project med tusentals fallstudier som beskriver spontana läkningsförlopp. Svårt sjuka människor som till synes mirakulöst hade tillfrisknat från sjukdomar som cancer, diabetes och HIV. Det verkade som om kroppen har en enorm inneboende läkande förmåga, men ingen hade berättat om detta under hennes långa utbildning till läkare.

Kraften hos placebo och nocebo

Lissa fortsatte att läsa om spontanläkningar och insåg att människans läkeförmåga är kopplad till den klassiska placeboeffekten. Placebo och dess motsats nocebo – hur våra positiva och negativa förväntningar styr kroppens läkeförmåga – är kraftfulla mekanismer som påverkar oss hela tiden. Sedan 1950-talet har man känt till att kliniska forskningsstudier som undersöker verkningseffekten hos läkemedel måste inkludera en placebogrupp som bara får sockerpiller, eftersom omkring 30 procent av deltagarna i studierna blir bättre av att bara få de här sockerpillren.

En hoppingivande läkare kan fungera som placebo!

Lissa förstod nu att placebo kan kopplas till så mycket mer än bara forskningsstudier eftersom det har samband med kroppens stress- och avslappningstillstånd. När en läkare skriver ut medicin, försvinner stressen hos patienten. ”Nu blir jag botad”, tänker han eller hon, och kroppens avslappningsrespons aktiveras. Det har en läkande effekt eftersom kroppen slipper förbereda sig på att fly eller fäkta och utsöndra stresshormoner som kortisol, adrenalin och noradrenalin som stänger av läkningsmekanismerna. När vi har positiva känslor och känner oss lugna och tillfreds, utsöndras helt andra hormoner – oxytocin, kväveoxid, dopamin och endorfiner som aktiverar läkningseffekten.

– En läkare kan fungera som placebo, säger Lissa i en av sina TEDx-föreläsningar på internet, men läkaren kan också fungera som nocebo. Vad vi behöver är läkare som inger hopp om läkning, inte läkare som framkallar rädsla eller pessimism.

Det bästa för patienten är om läkaren har en vårdande, respektfull och positiv attityd.

När patienten känner förtroende för läkaren är chansen mycket större att behandlingen fungerar – oavsett om den består av ett sockerpiller eller ett verksamt läkemedel.

Lissa började skriva boken Medvetandet är starkare än mediciner – Vetenskapliga bevis för att du kan läka dig själv där hon sammanfattar alla vetenskapliga bevis om kraften hos placebo och nocebo. Boken inleds med ett ganska provokativt uttalande: att omsorg om den fysiska kroppen är det minst viktiga för hälsan. Med det vill Lissa påminna oss om vikten av att ta hand om vårt ”sanna jag”.

Visst behöver vi bra kost, regelbunden motion och god sömn för att må bra, men om känsloliv och psyke är i obalans kommer inte stressen att släppa taget. Lissa använder en pelare med balanserande stenar som exempel på hur hon ser på hälsa.

stenpelare

Grundstenen längst ned står för människans sanna jag och den översta representerar den fysiska kroppen. Stenarna däremellan är länkarna mellan kroppen och det sanna jaget – våra känslor, vår kreativitet, sexualitet, andlighet, miljön vi lever i och våra relationer. Stenarna är beroende av varandra; om man ruckar på en enda, riskerar hela pelaren att tappa balansen. Stenen längst upp lever farligast och faller först – det är den som representerar den fysiska kroppen.

För att komma i kontakt med vårt inre, sanna jag uppmanar Lissa oss att skriva ett eget recept för vår mentala och känslomässiga hälsa. Då går man först igenom alla ”stenarna” i sin livspelare – övertygelser och relationer, arbetssituation och livssyfte, sexualitet och andlighet, pengar, miljö och psykisk och fysisk hälsa. Det gör att man blir mer aktiv i sitt hälsoarbete – man tar personligt ansvar.

– Vi har en egen läkare inuti oss som fungerar som en inre ledstjärna mot hälsa, säger hon. Det gäller bara att hitta de lägen i våra liv som får stressen att släppa taget.

anneli-carl-roxen

Placeboeffekten i praktiken

Ett par som också, precis som Lissa Rankin, har anammat det här synsättet är coacherna och före detta civilingenjörerna Anneli Påmark och Carl Österberg. I sin bok Vägra följa John skriver de om hur placeboeffekten kan tillämpas i livet.

– Vårt viktigaste råd är att det är de små stegen som gör den stora skillnaden, säger Anneli Påmark. Det är viktigt att du landar precis där du är och tillåter dig att känna hur det känns. Om det känns skit så ska även de känslorna få utrymme. Då kan du komma fram till det som du behöver ändra på just nu.

– Det första lilla steget ska vara det som känns mest tillgängligt, säger Carl Österberg. Det som ger glädje på något sätt.

Känslorna styr oss

Både Rankin och Påmark–Österberg hämtar inspiration från molekylärbiologen Bruce Lipton och hans forskning kring cellernas funktioner. Bruce Lipton förklarar i sin bok Tro, dogmer och biologi att det som kallas för epigenetiska mekanismer – hur stimuli utifrån påverkar våra gener – är en faktor att räkna med i de flesta kroniska sjukdomar. Han visar att generna i våra cellkärnor inte har någon aktiv funktion, utan att det till minst 95 procent är yttre faktorer som tankar, känslor, näring och gifter som orsakar cellreaktioner som i sin tur leder till att generna aktiveras på olika positiva och negativa sätt.

– Det är ju våra känslor som styr oss, säger Carl Österberg. Det är via dem vi kommer ned i vårt undermedvetna, och det är programmeringarna vi har i vårt undermedvetna som styr hur vi agerar i livet. De negativa programmeringarna, till exempel att känna att man inte duger, skapar en stress för kroppen. Det hindrar oss i livet medan de positiva känslorna gör oss friska och lyckliga.

Samverkan ger större effekt

Det system som Påmark och Österberg lär ut för att komma ned i det undermedvetna och börja släppa på negativa programmeringar kallas för Heart IQ – en slags livsfilosofi som bygger på att frigöra sin potential. Med hjälp av metoderna som ingår i den närmar man sig sitt inre jag på ett lekfullt sätt, och man jobbar i grupp eftersom det ger större effekt.

– I grupp kan vi bli medvetna om saker som vi inte kan bli medvetna om på egen hand. När man börjar interagera med andra människor på ett öppet och kärleksfullt sätt, då sker det mirakel, säger de.

Detta är något som Lissa Rankin också understryker: man behöver samverka med andra.

– Vi behöver feedback från andra, säger hon på sin Facebooksida, men också tid till att reflektera över och integrera sådant som kommer upp.

Källor

Medvetandet är starkare än mediciner – Vetenskapliga bevis för att du kan läka dig själv av Lissa Rankin, utgiven av Soulfoods förlag 2014.

Vägra följa John av Anneli Påmark och Carl Österberg, utgiven av Vattumannen förlag 2014.

TEDx-föreläsningen “Is there scientific proof that we can heal ourselves?”

https://www.youtube.com/watch?v=LWQfe__fNbs

TEDx-föreläsningen ”The shocking truth about your health.”

https://www.youtube.com/watch?v=7tu9nJmr4Xs

 

Text: Heléne Sandström, vetenskapsjournalist